En stad som många bara passerar
Om jag säger Albacete är det många som först måste fundera en stund. Det är ingen stad som brukar finnas med på listorna över Spaniens mest kända resmål. Kanske känner några igen namnet tack vare fotbollsspelaren Andrés Iniesta, som kommer från Albaceteprovinsen och blev världskänd efter att ha gjort Spaniens segermål i VM-finalen 2010. Men för många är staden bara en plats man passerar på väg mellan Madrid och Alicante. Och egentligen är Albacete en ganska lugn stad större delen av året. Här bor omkring 175 000 invånare och livet rullar på ungefär som i många andra spanska städer. Men en gång om året händer något. Och då känns det nästan som om hela staden vaknar på nytt.
Jag skulle vilja säga att Albacete också förtjänar att vara känt för sin otroliga gastronomi, men den här förtjänar ett eget inlägg.
Den 7 september förändras allt
Varje år, mellan den 7 och 17 september, firas Feria de Albacete. Det är en av Spaniens största folkfester och har status som Fiesta de Interés Turístico Internacional. Under tio dagar fylls staden av människor. Inte bara från resten av Spanien, utan också från många andra länder.
Det finns konserter, mat, nöjesfält, traditioner… och ett folkliv som nästan pågår dygnet runt.
Här finns något för alla
Det fina med Feria de Albacete är att den inte bara handlar om fest. På morgonen ser man barnfamiljer, mitt på dagen fylls restaurangerna och på eftermiddagen börjar det berömda tardeo, något som Albacete blivit allt mer känt för. Men det får nästan bli ett eget inlägg. På kvällen fortsätter musiken och långt in på natten är området fortfarande fullt av människor. Det spelar nästan ingen roll hur gammal man är. Det finns alltid något att göra.
Och mitt bland allt finns naturligtvis nöjesfältet. En av de stora symbolerna är den enorma noria, pariserhjulet som syns på långt håll och har blivit en självklar del av feriabilden.
Invigningen
Allt börjar med invigningen den 7 september. Tusentals människor samlas för att följa den stora cabalgata, paraden som leder fram till den historiska entrén till feriaområdet, Puerta de Hierros. När portarna öppnas känns det nästan som om hela staden går in tillsammans. För många albacetebor är det årets mest efterlängtade ögonblick.
Mancha överallt
Under ferian syns de traditionella manchegadräkterna överallt. Många väljer att klä sig i den klassiska traje de manchega eller traje de manchego, särskilt under de mest traditionella dagarna. Det är ett fint sätt att hålla regionens historia levande. Och när hundratals människor går omkring i sina traditionella kläder samtidigt blir det också en väldigt speciell syn för den som besöker feria för första gången.
Mat som hör till
Feria betyder också mat. Mycket mat. Det finns förstås klassiska rätter från La Mancha, men under ferian finns också allt det där man kanske inte tänker på när man hör ordet feria.
Olika sorters bocadillos, som jamón serrano, tortilla de patatas och chorizo med morcilla (chorimorci), bland annat.
Gambas cocidas.
Tapas, raciones och allt möjligt som passar när man går runt, träffar människor och plötsligt blir hungrig igen.
Och så finns det förstås något sött som nästan alla förknippar med Albacete: Miguelitos. De små smördegsbakelserna med vaniljkräm kommer egentligen från den lilla orten La Roda, bara några mil från Albacete, men under ferian finns de nästan överallt. Och ja… det är nästan omöjligt att bara äta en.
Feriarse algo – att unna sig något under ferian
Det finns också ett uttryck som passar väldigt bra under feria: feriarse algo. Det betyder ungefär att unna sig eller köpa något speciellt under ferian. Det behöver inte vara något stort. Det kan vara ett minne från ferian, en souvenir, något hantverk, traditionella köksredskap eller kanske en leksak till barnen.
Det finns också platser som är särskilt förknippade med detta. Många passar på att feriarse algo när de promenerar genom los redondeles, de cirkelformade gångarna i Albacetes berömda feriområde, som i folkmun kallas la sartén på grund av sin speciella form. Andra föredrar att köpa något i hantverksområdet, där lokala hantverkare säljer traditionella produkter.
Man kan helt enkelt säga att man ska feriarse algo. Det är kanske en liten del av feria, men det säger ganska mycket om känslan: under de här tio dagarna får man faktiskt unna sig lite extra.
Knivar som gjorde staden känd
En annan symbol för Albacete är la navaja de Albacete. Staden är känd i hela Spanien för sitt hantverk, och under ferian finns flera utställningar och marknader där man kan se de traditionella knivarna. För många besökare är det en av de saker som gör Albacete mest speciellt.
Det finns också en gammal tradition som jag alltid har tyckt om. Man säger att om någon ger dig en navaja i present ska du ge en liten slant tillbaka – det räcker med ett enda mynt. Annars sägs kniven kunna ”skära av” vänskapen och föra otur med sig. Därför brukar mottagaren symboliskt köpa navajan för några cent.
En annan sak som ofta överraskar utländska besökare är att navajor säljs nästan överallt under ferian. Samtidigt promenerar tusentals människor omkring med ett glas öl, ett glas vin eller en mojito i handen. För den som kommer från ett land med andra regler kan den kombinationen kännas lite oväntad. Men för de flesta albacetebor är navajan framför allt en del av stadens historia och identitet. Den ses inte som ett vapen, utan som ett traditionellt hantverk som har gjort Albacete känt långt utanför stadens gränser.
Och sedan kommer den 18 september
Det är den här delen som är svårast att förklara. När ferian tar slut den 17 september händer något med staden. Plötsligt blir allt lugnt igen. Man går tillbaka till jobbet, barnen börjar skolan, gatorna töms och många känner nästan en liten sorg.
Jag brukar säga att för många albacetebor börjar året den 18 september, inte den 1 januari. Det är först då vardagen börjar på riktigt igen. Och även om det låter lite märkligt tror jag att många som vuxit upp där förstår precis vad jag menar. Efter tio dagar av fest, människor, musik, mat och sena kvällar blir kontrasten nästan brutal. Det är som om hela staden behöver hämta andan.
Om du någon gång åker dit…
Åk inte bara för att se ferian. Åk för att uppleva den. Sätt dig på en uteservering, smaka på maten, prova några tapas, köp något att äta på ägen, åk med norran, promenera runt utan brådska och prata med människorna. För det är egentligen inte attraktionerna jag minns bäst. Det är känslan. Den där speciella känslan av att hela staden lever tillsammans under tio dagar.
Spanien på riktigt förklarar
Feria de Albacete: En av Spaniens största folkfester som firas varje år mellan den 7 och 17 september.
Fiesta de Interés Turístico Internacional: En officiell utmärkelse som ges till evenemang med stort kulturellt och turistiskt värde.
Puerta de Hierros: Den historiska entrén till feriaområdet där invigningen äger rum.
Miguelitos: Små smördegsbakelser fyllda med vaniljkräm. En av de mest kända specialiteterna från området.
Navaja: Den traditionella fällkniven från Albacete, känd för sitt hantverk sedan flera hundra år.
Tardeo: Att träffas på barer och uteserveringar under sen eftermiddag och tidig kväll. I Albacete har det blivit en viktig del av ferian, men också av livet under resten av året, och förtjänar nästan ett eget inlägg.
Feriars(e) algo: Att unna sig eller köpa något speciellt under ferian.
Och kanske är det just därför det känns som om året börjar den 18 september. Inte för att kalendern säger det, utan för att en stad som levt tio dagar utan att sova plötsligt blir sig själv igen.
